Pälsmal – Guide till bekämpning

Fakta om pälsmal

Förekomst: Pälsmal (Tinea pellionella) är tillsammans med klädmal de två vanligaste skadedjursmalen i Sverige.

Föda: Det är pälsmallarverna som är de egentliga skadedjuren. De livnär sig främst på päls, hår, fjädrar och textilier, men kan även livnära sig på en del andra saker, t.ex. torrfoder.

Bekämpning: Nyckeln till att bekämpa pälsmal är rengöring. Alla områden i hemmet där pälsmal kan utvecklas bör rengöras. Malpåsar kan också användas, men insektsmedel rekommenderas inte. Läs mer om bekämpning av pälsmal nedan.

Bekämpning av pälsmal

Om du ser pälsmal flyga runt i ditt hem är det nästan ett säkert tecken på angrepp. För att förhindra att malarna förökar sig bör du döda alla vuxna pälsmal du ser.

Problemet är dock inte löst förrän du också har tagit bort pälsmalarnas ägg och larver – och det bästa sättet att göra det är att rengöra ditt hem noggrant.

Rengör ditt hem

Det bästa sättet att bekämpa pälsmal är att förhindra att de etablerar sig i ditt hem. Ett av de viktigaste verktygen är dammsugaren och dess borsthuvud, som används för att rengöra hemmet från hår, damm och andra material som pälsmalen kan livnära sig på.

Särskild försiktighet bör iakttas vid rengöring av hemtextilier och svåråtkomliga områden som t.ex:

Om du upptäcker ett angrepp av pälsmal – eller ens misstänker det – bör du kasta dammsugarpåsen och omedelbart slänga soptunnan i avfallskärlet. På så sätt minimerar du risken för att pälsmalen etablerar sig och sprider sig till andra delar av ditt hem.

Kläder och textilier

Kläder och platser där kläder förvaras bör inspekteras noggrant. Alla kläder som inte används regelbundet bör förpackas i väl förslutna pappers- eller plastpåsar. Det är naturligtvis mycket viktigt att kläderna är malfria när de packas.

Om du hittar kläder eller textilier med tecken på mal kan följande metoder döda ägg, larver och malar:

• Tvätta kläderna i en tvättmaskin i minst 50 °C
• Kemtvätt hos en kemtvätt
• Frysning i -18 grader eller lägre i 2 dagar

Kom ihåg att dammsuga alla lådor och skåp där kläderna har förvarats. Du kan också behandla dessa förvaringsutrymmen med ett malmedel, men tänk på att vara försiktig med att använda kemiska produkter på platser där du förvarar kläder (och i allmänhet!).

Det är ofta en bättre idé att lägga malpåsar i lådor och hänga upp dem i skåp.

I köket

När du städar köket bör du också kontrollera torra livsmedel i köksskåp som kryddor, spannmål, frön, te etc. för tecken på förekomst av pälsmal. De kan också finnas i andra njutningsmedel som t.ex. tobak.

Om det finns tecken på pälsmal i dina torrvaror ska du genast kasta dem och göra dig av med soppåsen direkt. Dessutom bör alla köksskåp rengöras noggrant (både dammsugning och skrubbning) och du bör fundera på varifrån malarna kommer; det kan vara butiken, lagret, tillverkaren, grannen eller ditt eget hem! Pälsmal i livsmedel bör alltid bekämpas där de kommer ifrån.

Inventarier och inredning

Om du har husdjur bör deras sovplatser (hundsängar, kattsängar, kaninburar etc.) rengöras regelbundet. Detta gäller även andra platser där husdjuren tillbringar mycket tid, t.ex. hundkojor, klösbrädor, sänghyllor etc. Andra typer av möbler där pälsmallarver kan trivas är t.ex:

Det är också en bra idé att kontrollera källaren, vinden och garaget för pälsmal – särskilt om du förvarar textilier, stoppade möbler etc.

Om du upptäcker pälsmal i dina möbler eller mattor ska du banka på dem med en mattpiskare och borsta dem. Därefter bör de dammsugas. Om vädret är kallt är det en bra idé att låta möblerna stå ute på natten och ta in dem på dagen under ett par dagar. Temperaturväxlingen dödar effektivt ägg, larver och malar, som annars kan överleva några dagar i minusgrader.

Många möbler är behandlade med cederträolja för att hålla malarna borta, men oljans effekt avtar med tiden och i teorin bör man behandla sina möbler med en cederträprodukt vartannat år. Detta kan naturligtvis innebära mer arbete, men om du har ett återkommande problem med mal i vissa möbler bör du följa detta råd.

Vi avråder generellt från att använda kemiska malmedel, eftersom de vanligtvis är skadliga för både miljö och hälsa och har en begränsad effekt. Läs mer om detta i vår artikel om malspray.

Omgivning

Till skillnad från klädmalen, som härstammar från varmare länder, är pälsmalen hemmahörande på den svenska landsbygden. Malen är därför anpassad till vår omgivning och kan bland annat hittas i fågelbon. Därför ska övergivna fågelbon i närheten av bostaden alltid tas bort om du har problem med pälsmal.

Gnagare och alla andra skadedjur (särskilt insekter som bin och getingar) bör också bekämpas, eftersom pälsängrets larver kan livnära sig på gnagarpäls, insekters exoskelett osv.

Döda skadedjur som råttor eller möss (eller fladdermöss) kan också ge upphov till angrepp av pälsmal eftersom malarna kan livnära sig på döda gnagare. Om du t.ex. har använt gift mot råttor eller möss är det troligt att du har en eller flera döda gnagare liggande på en otillgänglig plats i eller runt ditt hem, vilket kan ge pälsmal möjlighet att etablera sig.

Beskrivning av pälsmalen

Vuxna pälsmal är 0,5-0,8 cm långa och har ett vingspann på 1,2-1,7 cm.

Båda könen är också skygga, vilket innebär att deras närvaro kanske inte märks omedelbart.

Pälsmallarver är vita och har rödbruna huvuden. Pälsängrets ägg är mycket små och ömtåliga och förstörs vid normal städning (t.ex. dammsugning, piskning, borstning etc.). Både ägg och larver är knappt synliga för blotta ögat och när människor påstår sig ha sett dem är det oftast larvens avföring.

Pälsmallarver spinner kokonger som de lever i och bär med sig – de vandrar med andra ord omkring i sina kokonger. De förbises ofta eftersom deras kokonger har ungefär samma färg som deras födokälla (dvs. pälsen eller textilen som de lever av). När de börjar migrera – och hamnar på andra material än sin födokälla (t.ex. väggar) – blir de genast mer synliga.

Förväxling med andra malar

Pälsmalen är ungefär lika stor som klädmalen och de två kan lätt förväxlas – särskilt om pälsmalen har förlorat sina svarta vingfläckar. Förutom vingfläckarna är den mest uppenbara skillnaden mellan de två att pälsmalen är mer brunaktig i färgen än klädmalen.

Larverna hos de två malarterna är dock lätta att skilja åt; pälsmallarven vandrar och släpar runt på sin kokong, medan klädmalens larver inte gör det.

Pälsmal kan också förväxlas med frömal, men de har flera mörka fläckar på vingarna, medan pälsmal bara har 3 fläckar på varje vinge. Fröfjärilar är i allmänhet större än pälsspinnare och deras vingspann är betydligt större.

Tecken på angrepp i hemmet

Följande är de vanligaste tecknen på förekomst av pälsmal i hemmet:

• Nät
• Kokonger
• Exkrementer

Ovanstående finns vanligtvis på kläder, päls, möbelklädsel, takdelar etc. På varje plats kan förekomsten av pälsmal ses på följande sätt:

• Kläder: Nät, kokonger eller spillning på kläder i garderober eller lådor (vanligtvis på hängande kläder). Kläderna kan ha hål, även om dessa vanligtvis orsakas av klädmal.

• Päls: Pälskläder har vanligtvis stora fläckar där päls saknas (pälslösa områden). Detta beror på att larverna biter pälshåren vid roten och de faller sedan av. Eftersom larven sedan går vidare till de närliggande hårstråna visar sig pälsförlusten i form av fläckar. Nät, kokonger och avföring kan vara svåra att se i päls eftersom de kan vara dolda mellan pälshåren.

• Klädsel: Pälsmallarver angriper oftast klädsel från den mörka insidan. Från utsidan syns detta genom att enskilda trådar i klädseln går sönder. På insidan finns spindelnät, kokonger och avföring.

• Takdelar: spindelnät och kokonger hittas i sprickor mellan väggar och tak, och eventuellt även i hörn och takdelar som paneler, lister, stuckaturer etc.

Larver och ägg är svåra att upptäcka på grund av deras minimala storlek och eftersom de vanligtvis är väl dolda.

Pälsmallarver drar sin kokong efter sig och sätter sig ofta i sprickor mellan väggar och tak

Pälsmalens livscykel

Honorna lever i allmänhet något kortare än hanarna och för båda könen är maxåldern ca 1 månad.

• Äggläggning: Honan lägger mellan 40 och 300 ägg* under sin livstid. Hanarna lever något längre än honorna, men inte mer än en månad. Äggen läggs vanligen mellan hårstrån i pälsar, mattor etc. eller i veck, springor, sömmar etc. Huruvida larverna kläcks ur äggen beror till stor del på temperaturen. Under normala eller gynnsamma förhållanden är denna tid 4-8 dagar. Vid minusgrader (0 grader) kläcks inte äggen utan dör efter ca 3 veckor.

• Larver: Pälsmalens larv spinner en kokong som den bär med sig. När pälsmalens larv är fullvuxen vandrar den ofta med en tendens att röra sig uppåt. Den sätter sig ofta i sprickor mellan väggar och tak samt i takområden som lister, stuckaturer och liknande. Dess längd är här 6 – 9 mm. Läs mer om fjärilslarver här.

• Från larv till mal: Under optimala förhållanden (ca 26 grader och med rätt luftfuktighet) kan en larv utvecklas till en fullvuxen pälsmal på 6 veckor. Detta är dock sällan fallet och det tar vanligtvis 8-10 veckor på sommaren och flera månader på vintern. I uppvärmda hem där temperaturen är ganska konstant och malarna har god tillgång till mat kan utvecklingstiden lätt vara 8-9 veckor.

• Generationer: Det finns ca 2 generationer per år, men under optimala förhållanden kan upp till 4 generationer utvecklas per år.

*Mängden ägg varierar i flera källor och vissa källor uppger att de är så låga som 40-50 i genomsnitt per honmal, medan andra uppger att antalet är så högt som 300. Våra siffror representerar därför minimum och maximum från de källor som använts. Du kan läsa mer om malens livscykel här.